Vårkonferensen hölls 9 maj 2014 i Stockholm

Gunnar Bohman är med.dr, universitetslektor, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, Stockholms universitet.

Föredrag om depression och läget i Sverige.

Ulla Bertling är psykolog, specialist i klinisk psykologi, psykoterapeut och fil.dr., SAPU.

Föredrag om depression och genus.

Anna Sten är barnpsykiater och överläkare vid MBT-teamet i Huddinge.

Föredrag om mentalisering och depression.

David Titelmann är psykoanalytiker och docent, Nationellt centrum for suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa - NASP, Karolinska Institutet.

Föredrag om depression och suicid i Sverige och internationellt

Depression – till vilket pris?

Vårkonferensen den 9 maj samlade drygt 100 besökare i det gamla Van der Nootska Palatset i Stockholm. Nedan sammanfattas innehållet i föredragen i korthet. Vi hoppas att åtminstone en del av dem senare kan komma i artikelform och att föreläsarnas powerpointbilder kan läggas ut på Psykoterapicentrums hemsida. (se ovan)

Gunnar Bohman, medicine doktor, universitetslektor, psykolog och psykoterapeut, inledde med en alarmerande presentation av läget för den psykiska hälsan i Sverige. Depression har blivit den största folksjukdomen och psykiatriska diagnoser står för 40 % av sjukskrivningarna. Såväl dessa som förtidspensioneringarna ökar trots att stora satsningar gjorts på behandlingar med KBT. Konsumtionen av psykofarmaka är nu en av världens högsta. Enligt en OECD-rapport utmärker sig Sverige lika negativt på det här området som på skolans område. Säkert har förändringar i samhälle och arbetsliv betydelse, men man måste också fråga sig ” Hur mår egentligen svensk psykiatri?” Det är hög tid att börja fokusera på hela människor i deras kontext, och välja den behandlingsmetod som passar bäst i det enskilda fallet, låta olika metoder komplettera istället för konkurrera med varandra. ”Mångfald istället för enfald!”

Om depression och genus talade Ulla Bertling, filosofie doktor, psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi. Alltsedan melankolin bytte namn till det mindre tjusiga ”depression” och blev en psykiatrisk diagnos har kvinnorna varit överrepresenterade i gruppen deprimerade och behandlats övervägande med medicinska metoder. Kvinnor har på grund av sin betoning av interpersonella relationer ansetts vara psykiskt svagare och ha sämre självkänsla än män, dessutom har man skyllt många depressioner på de kvinnliga hormonerna, något som saknar vetenskaplig evidens. Enligt en ny amerikansk undersökning lider män lika mycket som kvinnor av depression, men det manliga idealet i vår kultur har gjort det svårt för dem att ge uttryck för sådana känslor. ”Boys don't cry.” Depressionen kan istället uttryckas i destruktivt och aggressivt beteende. (Håller detta mönster på att förändras nu när de psykologiska likheterna mellan könen är på väg att bli mer accepterade ?) Vidare lyfte Ulla fram hur så kallade härskartekniker upprätthåller könsmaktordningen och skapar skamkulturer. Bakom depression ligger ofta mycket skam.

Ökad förmåga till mentalisering kan ge människor med personlighetsstörningar bättre skydd mot de svåra depressioner som ofta drabbar dem. Anna Sten, barnpsykiater och överläkare vid MBT-teamet i Huddinge, kom att stå för hoppet om förändring/förbättring på denna konferens. Hon gick igenom grunderna i teorin om mentalisering – ”holding mind in mind” - och beskrev hur man i arbete med patienter med borderlinestörningar försöker stimulera till mentalisering, eftersom den förmågan behövs för att patienten ska orka genomgå behandlingen och för att förebygga återfall i depression. (På Huddinge ges en 7,5 poängskurs i mentaliseringsbaserad psykoterapi som en av åhörarna varmt rekommenderade.)

David Titelman, psykoanalytiker, docent i psykologi och forskare vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) på Karolinska Institutet, hade den svåra uppgiften att avsluta dagen med ett föredrag om självmord. Han valde att ta hjälp av tre författare som på olika sätt själva medverkat till att avsluta sina liv (läkarassisterad död i Freuds fall, sannolika självmord i Levis och Martinsons): Siegmund Freud, Harry Martinson och Primo Levi. Särskilt uppehöll han sig vid Primo Levis långa kamp för att överleva det ”själamord”, som vistelsen i Auschwitz utsatt honom för.

På frågor från publiken svarade Titelman att ett självmord vanligen utgör kulmen på en suicidal process med gester, meddelanden och ofta även misslyckade försök. Alla människor kan antagligen av omständigheterna drivas till att ta livet av sig. Men självmordstalen i Sverige har gått ner stadigt sedan 1980 i alla åldersgrupper utom bland de yngsta (15-24 år), där den är oförändrad på en relativt låg nivå. Ungdomar och unga vuxna är den enda åldersgruppen i landet där självmordstalen inte sjunkit de senaste 30 åren.

En starkt berörande avslutning av ett möte som givit nya och viktiga perspektiv på de numera allt vanligare depressionerna. Och jag tror att de flesta också, trots det tunga ämnet, hade haft en trevlig dag med intensiva samtal under kaffe- och lunchpauserna i den vackra 1600-tals-miljön. Man önskar bara att även politiker och journalister hade varit där och lyssnat på föredragen.

Pia Eresund

Vårkonferens 12 april 2024
Psykodynamisk diagnostik