Vad är psykodynamisk psykoterapi bra för utifrån psykoterapiforskning

Psykodynamisk psykoterapi har ett omfattande forskningsstöd vid många psykiatriska problem. Till och med 2022 fanns det 298 studier där patienter slumpvis fördelats till psykodynamisk psykoterapi eller någon form av kontroll. Det övergripande resultatet är att psykodynamisk psykoterapi är lika bra som andra etablerade psykoterapiformer och bättre än andra typer av kontrollbetingelser [1].

Styrkan på det vetenskapliga stödet för psykodynamisk psykoterapi analyserades i en översiktsartikel från 2023 som granskade aktuella metaanalyser av psykodynamisk terapi. Analysen gjordes enligt GRADE (Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluations). GRADE är ett system för att bedöma osäkerheter, risker och sammantagen evidensstyrka i forskningsresultat. Det är detta system som Socialstyrelsen ska använda sig av då en metods evidensstyrka graderas. Analysen visade att det finns stark evidens för psykodynamisk terapi vid depression och funktionella somatiska störningar och måttlig evidens vid ångesttillstånd och personlighetsstörningar. Psykodynamisk terapi visar bättre resultat än kontrollbehandlingar och lika bra som andra psykoterapiformer till exempel KBT. För funktionella somatiska störningar visar psykodynamisk terapi bättre resultat än andra psykoterapimetoder. Författarnas slutsats är att den mest lämpliga rekommendationsgraden för psykodynamisk psykoterapi inom dessa diagnosområden är ”starkt” [2].

I många länder är psykodynamisk psykoterapi högre rekommenderad än vad som är fallet i Sverige. Detta blir tydligt om man till exempel jämför hur olika psykoterapiformer rekommenderas vid depression i Sverige med motsvarande rekommendationer i andra EU-länder. Riktlinjer från Finland [3], Danmark [4], Tyskland [5], Nederländerna [6] och Frankrike [7] rekommenderar psykoterapi som ett förstahandsval vid lindrig, måttlig och svår depression (vid svår depression oftast i kombination med antidepressiva läkemedel). I samtliga riktlinjer rekommenderas flera olika psykoterapimetoder, inklusive psykodynamisk terapi och kognitiv beteendeterapi, lika starkt. De svenska riktlinjerna avviker genom att rekommendera psykodynamisk terapi lägre än kognitiv beteendeterapi och inte rekommendera psykoterapi vid svår depression.

Det är även viktigt att betona att även om olika psykoterapimetoder på gruppnivå oftast är lika bra så kan det för en enskild patient vara så att en metod är bättre än en annan. Forskning visar att patienter har olika preferenser för vilket slags psykoterapi de vill ha, och effekten påverkas av om de får den metod de föredrar eller inte [8].

För vissa är det viktigt med känslofokus, medan andra helst undviker det. För vissa är det viktigt att terapeuten styr samtalet och är aktiv med råd och tips, för andra är det viktigt att terapeuten låter patienten styra vilka teman som tas upp. För vissa är det viktigt att få hjälp att förstå sina symtom i ljuset av sin livshistoria, för andra är det viktigt att ha ett renodlat fokus på här och nu och framåt.

Patienter som inte får sina preferenser matchade avbryter behandlingen i förtid 1,79 gånger så ofta som de som får det. För dem som inte hoppar av i förtid påverkas utfallet positivt av att få sina preferenser matchade, även om effekten är relativt liten (Cohens d = 0,28).

En bra vård vid psykisk ohälsa och sjukdom kräver därför en mångfald av metoder med gott vetenskapligt stöd. Psykodynamisk psykoterapi är en av dessa metoder. 

Referenser

1. Lilliengren P (2023). A comprehensive overview of randomized controlled trials of psychodynamic psychotherapies. Psychoanalytic Psychotherapy, 37:2, 117-140, DOI: 10.1080/02668734.2023.2197617 

2. Leichsenring F, Abbass A, Heim N, et al. The status of psychodynamic psychotherapy as an empirically supported treatment for common mental disorders – an umbrella review based on updated criteria. World Psychiatry. 2023;22(2):286-304.

3. Duodecim. Käypä hoito. Depressio. 3 apr 2023. https://www.kaypahoito.fi/hoi50023

4. Non-farmakologisk behandling af unipolar depression. National klinisk retninglinje. Köpenhamn: Sundhedsstyrelsen; 2016.

5. Nationale Versorgungs-Leitlinie. Unipolare Depression. Version 3.2. Berlin: Bundesärztekammer (BÄK), Kassenärztliche Bundesvereinigung (KBV), Arbeitsgemeinschaft der Wissenschaftlichen Medizinischen Fachgesellschaften (AWMF); 2022.

6. GGZ Standaarden. Zorgstandaard Depressieve stoornissen. 15 mar 2018. https://www.ggzstandaarden.nl/zorgstandaarden/depressieve- stoornissen/introductie

7. Haute Autorité de Santé (HAS). Épisode dépressif caractérisé de l’adulte: prise en charge en soins de premier recours. 8 nov 2017. https://www.has- sante.fr/jcms/c_1739917/fr/episode-depressif-caracterise-de-l-adulte-prise-en-charge-en- premier-recours

8. Swift JK, Callahan JL, Cooper M, et al. The impact of accommodating client preference in psychotherapy: a meta-analysis. J Clin Psychol. 2018;74(11):1924-37.

 

 

 

Aktuellt om psykoterapiforskning

Forskningsöversikter och artiklar
En sammanställning av aktuella forskningsresultat

Gerber et al
RCT-studier Psykodynamisk psykoterapi

Jonathan Shedler - The efficacy...
 

 

Tillbaka till Om Psykodynamisk psykoterapi