Aktuellt om psykoterapiforskning

 

Aktuell forskning 2025-11-10

Training in Psychodynamic Psychotherapy

Lafont och kollegor belyser den minskade platsen för psykodynamisk psykoterapi inom psykiatrisk vidareutbildning och framhåller behovet av strukturerad och evidensbaserad träning och utbildning. De argumenterar för att olika manualiserade psykodynamiska metoder kan säkerställa fortsatt kompetensutveckling inom ett tids- och resursbegränsat utbildnings- och vårdsystem.

Artikeln understryker att psykodynamisk träning/utbildning inte enbart handlar om teknik, utan om att bevara förmågan till reflektion, mentalisering och förståelse av det omedvetna i terapeutiska relationer. Avslutningsvis förs ett resonemang om att stärka handledning, skapa robustare utbildningsstruktur och utveckla anpassade psykodynamiska utbildningsprogram som bättre kan möta dagens institutionella krav och kliniska verklighet.

Lafont, E., Sheppe, A. H., Malberg, N., & Rice, T. (2025). Training in Psychodynamic Psychotherapy. Child and Adolescent Psychiatric Clinics.

Fulltext här

 

 

Aktuell forskning 2025-10-26

Ett nytt sätt att förstå och arbeta med det klassiska begreppet Genomarbetning

I artikeln ”Three types of change in psychoanalytic treatment: the stages of working through” presenterar Robert Waska en utvidgad trestegsmodell för psykologisk förändring inom

ramen för modern kleiniansk terapi. Utifrån Freuds (1914) ursprungliga begrepp working through – som traditionellt beskrivs som en tvåstegsprocess bestående av insikt och förändring – utvecklar Waska modellen till tre distinkta men sammanhängande faser: Name it, Claim it och Tame it.

I fasen ”Name it” hjälper terapeuten patienten att identifiera och sätta ord på tidigare omedvetna eller icke-representerade inre konflikter. Denna kognitiva insikt utgör grunden för ett djupare emotionellt arbete, dvs. denna process handlar främst om intellektuell insikt – att börja se ett mönster. I fasen ”Claim it” börjar patienten känslomässigt äga sina konflikter genom att t.ex. möta ångest, skuld, smärta, sorg och destruktiva försvar och på så sätt gradvis utveckla en större självmedvetenhet. Det är ett mer emotionellt och affektivt steg, där insikten blir personlig och verklig. Slutligen innebär fasen ”Tame it” att patienten integrerar sina nya insikter i en mer stabil inre struktur, och kan stå ut med förlust och konflikt, vilket möjliggör ökad självreglering, affektkontroll och förmåga till reparation.

Genom ett par fallbeskrivningar visar Waska hur patienter rör sig fram och tillbaka mellan dessa stadier, parallellt med skiftningar mellan den paranoid-schizoida och den depressiva positionen. Modellen betonar att förändring inte enbart handlar om intellektuell förståelse, utan om ett fortgående emotionellt och relationellt arbete där patienten lär sig att namnge och upptäcka, äga (göra det till ”sitt”) och bemästra sina inre konflikter. Begreppet Working through handlar på så sätt inte bara om att veta något nytt, utan om att känna, äga och leva det nya.

Waska, R. (2025). Three types of change in psychoanalytic treatment: the stages of working through. Psychodynamic Practice, 1–11. https://doi.org/10.1080/14753634.2025.2559343

Fulltext här

 

 

Aktuell forskning 2025-10-06

Let’s talk about non-verbal communication: using AI and Machine learning for the investigation of interpersonal psychotherapeutic interactions

I en ny studie undersöker Hau och kollegor hur icke-verbal kommunikation – såsom kroppsrörelser, ansiktsuttryck, huvud- och blickriktning samt röst – samspelar med det verbala i psykoterapi över tid och i relationen mellan terapeut och patient. Forskarna analyserar videoinspelade sessioner av psykodynamisk terapi och använder AI- och maskininlärningsmetoder för att upptäcka mönster i kommunikationen och hur dessa relaterar till terapins resultat.

Eftersom projektet fortfarande pågår finns hittills endast preliminära resultat. Dessa tyder på att AI kan användas för att extrahera och kvantifiera icke-verbala signaler och synkroniseringsmönster mellan patient och terapeut, och att dessa mönster kan ha samband med vissa aspekter av terapins effektivitet.

Forskarna ser också flera möjliga kliniska tillämpningar. Exempelvis kan resultaten bidra till AI-baserade stödverktyg i terapeututbildning, stärka digitala terapiformer där icke-verbal kommunikation är mer begränsad och på sikt förbättra behandlingseffektiviteten.

Hau, S., Rugolon, F., Samuels, T. J., & Högman, L. (2025). Let’s talk about non-verbal communication: using AI and Machine learning for the investigation of interpersonal psychotherapeutic interactions. The Scandinavian Psychoanalytic Review, 1-12.

Fulltext här

 

 

Aktuell forskning 2025-09-23

Psykodynamisk psykoterapi på distans – dåtid, nutid och framtid

Maroti och kollegor undersöker i en nyligen publicerad artikel hur psykodynamisk psykoterapi fungerar när den ges på distans. Artikeln ger både en historisk tillbakablick och

framtidsspaningar, med fokus på hur centrala psykodynamiska principer kan överföras eller anpassas till digitala format, vilka möjligheter som finns och vilka särskilda svårigheter som kan uppstå.

Ur ett historiskt perspektiv framgår att distansterapi inte är ett nytt fenomen. Brevväxling och telefonanvändning har länge förekommit, medan internetbaserad terapi började användas under 1990-talet.

Artikeln refererar bland annat till studier som visar att internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) kan minska symtom vid depression och ångest med god effekt. När det gäller att tillhandahålla psykodynamisk psykoterapi på distans lyfts fördelar såsom ökad tillgänglighet och flexibilitet, samt – för vissa patienter – en känsla av trygghet (”säker distans”) som kan göra det lättare att öppna sig. Samtidigt pekas flera utmaningar ut, exempelvis begränsade möjligheter att uppfatta och arbeta med subtila icke-verbala signaler, en känsla av reducerad närvaro, svårigheter att uppnå terapeutiskt djup, tekniska störningar samt hur den fysiska miljö där terapin äger rum påverkar upplevelsen av sessionen.

Artikeln resonerar också kring begreppet epistemisk tillit, som handlar om patientens förmåga att lita på att terapeuten kan förstå, tolka och hjälpa – något som kan vara svårare att etablera på distans. Därför betonas vikten av tydliga avtal och ramar för praktiska och tekniska frågor, samt att terapeuten aktivt adresserar hur det är att arbeta i en ”virtuell terapimiljö”.

Med blicken mot framtiden framhåller artikeln den fortsatta tekniska utvecklingen, behovet av att utbildningar tar höjd för detta, samt att AI-baserade verktyg sannolikt kommer att användas på olika sätt.

Maroti, D., von Below, C., & Werbart, A. (2025). Psychodynamic Teletherapy: The Past, the Present and the Future. Journal of Contemporary Psychotherapy, 1-8.

Fulltext här

 

Aktuell forskning 2025-09-09

Psykodynamisk gruppbehandling med fokus på perfektionism

Kealy med kollegor undersökte utifrån en RCT-design patienters attityder kopplade till perfektionism samt hur man förhåller sig till sig själv på ett perfektionistiskt sätt. Studien inkluderade 80 patienter som uppvisade hög grad av perfektionism. Deltagarna fick antingen en interpersonellt orienterad psykodynamisk gruppterapi (DRT) eller en mer stödjande psykodynamisk gruppterapi (PST). 12 sessioner genomfördes och de instrument som användes under genomförandet undersökte t.ex. dysfunktionella attityder (exempelvis rädsla för misstag), självkritik och självkänsla. Mätningar gjordes före, under, efter behandling och vid sexmånadersuppföljning.

Resultaten pekar på, för båda grupperna, signifikanta förbättringar gällande dysfunktionella attityder, orosmoment kring misstag, självkritik, självkänslorelaterade problem från behandlingens start till sexmånadersuppföljning. DRT visade dock bättre effekt gällande att reducera dysfunktionella attityder.

Studien stärker evidensen för att psykodynamiska gruppterapier kan användas inom t.ex. vården för att behandla perfektionism. Framför allt visas att DRT med sitt fokus på interpersonella relationer och psykodynamiska processer, kan vara särskilt kraftfull för att minska dysfunktionella attityder och förhöja självinsikten genom en ökad inre känsla av trygghet och självmedkänsla i mötet med egna brister.

Kealy, D., Hewitt, P. L., Söchting, I., Mikail, S. F., Smith, M. M., Flett, G. L., ... & Giannone, Z. (2025). A comparison of the effect of two types of brief psychodynamic group therapy on perfectionism-related attitudes, self-relatedness, and self-esteem. Psychotherapy Research, 35(2), 319-336.

Fulltext här

 

Aktuell forskning 2025-08-24

Ny studie som undersöker psykoterapeutens uppfattning av förändring

Antichi och kollegor har i en mindre kvalitativ studie intervjuat åtta erfarna psykoterapeuter om hur de begreppsliggör förändring i den psykoterapeutiska processen. Studien ringas in av en fenomenologisk förståelseram.

Vad som bland annat identifieras är att ett relationellt område behöver etableras för att förändring ens ska vara möjligt, därtill drar psykoterapeuterna patientförändring till specifika interventioner. Men samtidigt ses förändring som något oförutsägbart och som en process som är svår att modellera. Det pekar på att det inte bara är diagnoser och tekniker som driver arbetet framåt – det är även relationen (”vi-dynamiken”), den levande interaktionen, terapeuten som person, och mötet med det oförutsägbara.

På så sätt riktar artikeln udden lite mot terapeutens önskan om konkreta ”interventionsverktyg”, men vad som tappas i denna önskan är att man inte uppfattar att relationen är ”verktyget”. I linje med det problematiseras användbarheten av fasmodeller inom psykoterapi och det blir tydligt att det finns ett behov av en mer flexibel och idiografisk representation av förändring, som beaktar patienternas individuella utvecklingsförlopp och de unika kännetecknen i terapeut-patient-relationen. Sammanfattningsvis bidrar denna förståelse av förändring ur terapeuters perspektiv till att överbrygga klyftan mellan potentiell klinisk praxis och akademisk forskning. Genom att tillstå förändringens oförutsägbarhet och relationella karaktär kan framtida psykoterapimodeller bättre harmoniera med kliniska erfarenheter i praktiken.

Antichi, L., Biondi, B., Giannini, M., & Lauro-Grotto, R. (2025). Psychodynamic psychotherapists’ perceptions of change: A phenomenological analysis. Psychotherapy Research, 1-16.

Fulltext här

 

Aktuell forskning 2025-06-24

Ny artikel som belyser korttids-PDT (EDT) med fokus på affektbearbetning

Lilliengren med kollegor har publicerat en ny översiktsartikel med fokus på upplevelse/erfarenhetsbaserad psykodynamisk korttidsterapi (EDT). Studien inkluderar 57 randomiserade kontrollerade studier publicerade mellan 1978 och 2014, med totalt 4 330 patienter (främst vuxna, men studier med barn och tonåringar finns också med i analysen). Studiedeltagarna behandlades för en variation av olika bekymmer, så som ångestrelaterade, personlighetsrelaterade, somatiska eller blandade psykiatriska tillstånd.

Analysen visar att EDT hade signifikanta förbättringar jämfört med inaktiva kontrollgrupper (t.ex. väntelista eller placebo), men vid behandlingens slut fanns inga signifikanta skillnader mellan EDT och andra aktiva behandlingar så som medicinering, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller manualiserad stödterapi. Dock överträffade EDT stödterapi vid uppföljning.

Det fanns ganska stora inomgruppseffekter: Inom EDT-gruppen observerades stora förbättringar i allmänna psykiatriska symtom, depression och ångest. Måttliga förbättringar noterades i interpersonella problem och global funktion. Därtill visar studien på fortsatt förbättring över tid då små, men signifikanta förbättringar fortsatte mellan behandlingens slut och uppföljning, vilket tyder på att EDT kan initiera långsiktiga förändringsprocesser Genom subgruppsanalyser visade det sig att EDT var särskilt effektivt vid behandling av depressiva tillstånd. Individuell EDT visade större effektstorlekar jämfört med gruppbehandling.

EDT bör övervägas som ett evidensbaserat alternativ inom offentlig psykiatrisk vård, särskilt för patienter med depression eller ångeststörningar. Dess jämförbarhet med etablerade behandlingar som KBT och medicinering, samt dess överlägsenhet gentemot stödterapi vid uppföljning, gör det till ett värdefullt komplement i behandlingsarsenalen.

Lilliengren, P., Mechler, J., Lindqvist, K., Maroti, D., & Johansson, R. (2025). The Efficacy of Experiential Dynamic Therapies: A 10-Year Systematic Review and Meta-Analysis Update. Clinical Psychology & Psychotherapy, 32(3), e70086.

Fulltext här

 

Aktuell forskning 2025-05-28

Psykodynamisk psykoterapi för barn och ungdomar – en ny översikt med fokus på specifika och gemensamma faktorer

Sammer-Schreckenthaler med kollegor (2025) identifierar och diskuterar i en ny översiktsstudie specifika och gemensamma terapeutiska faktorer i psykodynamisk psykoterapi för barn och ungdomar.

Specifika faktorer som lyfts fram är t.ex. tolkning av överföring och motöverföring och gemensamma faktorer som betonas är t.ex. relationella (terapeutisk allians), patientfaktorer (engagemang i behandlingen, positiva förväntningar och hopp), terapeutfaktorer (trovärdighet, förmåga att involvera föräldrar, flexibilitet), samt föräldra- och interpersonella miljöfaktorer (föräldrars vilja att delta, engagemang i behandlingen, förväntningar på behandlingen, upplevda hinder för deltagande och förändring). Effektiviteten beror sannolikt på en samverkan mellan specifika och gemensamma terapeutiska faktorer.

Studien erbjuder en omfattande översikt över de terapeutiska faktorer som kan bidra till framgångsrik psykodynamisk psykoterapi för barn och ungdomar, samtidigt som den identifierar områden där ytterligare forskning är nödvändig. Aktörer, så som BUP och institutionsvården, bör skapa strukturer för familjearbete och samverkan.

Sammer-Schreckenthaler, S., Lagetto, G., Unterrainer, H. F., & Gelo, O. C. (2025). Specific and common therapeutic factors in psychodynamic psychotherapy for children and adolescents: an overview. Frontiers in Psychology, 16, 1525849.

Fulltext här

 

Aktuell forskning 2025-05-16

Ny studie stärker evidensen för psykodynamisk korttidsterapi

Miggiels med kollegor (2025) visar i deras ”The D*Phase-study” att psykodynamisk korttidsterapi (SPSP) är lika effektiv som KBT för depression – och i vissa mått bättre (t.ex. gällande remission och välbefinnande).

Studien har RTC-design med 290 deltagare som randomiserades till 16 sessioner KBT eller SPSP under åtta veckor, och behandlingen gavs i primärvård, vilket stärker dess kliniska relevans. Att studien har ett ”non-inferiority”-upplägg kan kortfattat beskrivas genom att fokus är på att visa att SPSP inte är sämre än KBT snarare än att SPSP måste vara bättre. Det är särskilt relevant när man jämför två etablerade behandlingar. Flera utfallsmått användes: depressionsnivåer, remission, livskvalitet, vilket ger en bredare bild av behandlingseffekter.

Den aktuella studien stärker den evidensbaserade positionen för psykodynamisk korttidsterapi, vilket bör bidra till en mer balanserad metodfördelning i kliniska riktlinjer och ge patienter fler val.

Miggiels, M., Ten Klooster, P., Beekman, A., Bremer, S., Dekker, J., Janssen, C., & van Dijk, M. K. (2025). The D* Phase-study: Comparing short-term psychodynamic psychotherapy and cognitive behavioural therapy for major depressive disorder in a randomised controlled non-inferiority trial. Journal of Affective Disorders, 371, 344-351.

Fulltext här

 

Aktuell forskning 2025-04-22

KBT har inte bättre effekt än PDT gällande depression för vuxna

Smith och Hewitt visar i en ny meta-analytisk review gällande manualbaserad PDT och KBT att effekten av behandlingen gällande depression direkt efter avslutad behandling för vuxna individer är lika. Nio RTC-studier inkluderas i genomgången (publicerade 1982–2020) med totalt 1081 individer.

Trots psykoterapifältets hänvisning till dodo bird-utfallet (se bl.a. här) resonerar Smith och Hewitt att PDT och KBT kan fungera lika bra gällande depression, men utifrån olika horisonter. Vidare sällar de sitt resultat till det ställningstagande som American Psychological Association (APA) gjorde 2019 gällande de kliniska riktlinjerna som rekommenderar alla empiriskt stödda psykoterapier, inklusive psykodynamiska terapier och kognitiv beteendeterapi, eftersom de verkar ha jämförbara effekter. Därtill gör de en syrlig passning till de kanadensiska riktlinjer vilka enbart rekommenderar KBT – en passning som åter behöver göras till Socialstyrelsen och hur de svenska riktlinjerna gällande depression och ångest är utformade.

Smith, M. M., & Hewitt, P. L. (2024). The equivalence of psychodynamic therapy and cognitive behavioral therapy for depressive disorders in adults: A meta-analytic review. Journal of Clinical Psychology, 80(5), 945-967.

Fulltext här

 

Aktuell forskning 2025-04-13

Patienter i psykoterapi vill uppnå mer än symtomförbättring

Studier av psykoterapi mäter oftast symtomförbättring avseende till exempel depression eller ångest men mäter mer sällan det patienterna själva ser som viktiga mål med psykoterapi. I en aktuell metaanalys av 177 studier med 2908 patienter undersöktes vilka förändringar under psykoterapin, utöver symtomreduktion, patienter sätter stort värde på. Tre sådana dimensioner var djupare självförståelse, större upplevelse av kontroll över det egna livet och ökat socialt engagemang. Författarna men ar att resultaten talar för behovet av mer patientcentrerade utfallsmått och behovet av mer kvalitativ utfallsforskning.

Client-identified outcomes of individual psychotherapy: a qualitative meta-analysis. Ladmanová, Michaela et al. The Lancet Psychiatry, 2025, Volume 12, Issue 1, 18-31

 

 

Aktuell forskning 2025-04-03

Svensk kontrollerad studie av psykodynamisk terapi (MBT-C) för barn 4–11 år

I studien gavs 17 barn 4–11 år antingen 12 gånger individuell psykoterapi (MBT-C) kombinerat med föräldrastöd eller ställdes på väntelista. Barn som aktualiserades mindre än åtta veckor innan jul eller sommaruppehåll ställdes på väntelista och fick påbörja sin behandling först efter 12 veckor. Jämfört med väntelista blev de barn som fick MBT-C signifikant bättre avseende bland annat terapeutskattad funktion, föräldraskattat lidande och funktion samt barnskattat psykiskt mående.

Thorén A, Lindqvist K, Nemirovski JP, Mechler J. Short-term mentalization-based therapy for common childhood mental disorders – a pilot quasi-randomised controlled trial. Clinical Child Psychology and Psychiatry. 2025;0(0). doi:10.1177/13591045251316619

 

 

Aktuell forskning 2025-03-24

Vad vill människor ha i en psykoterapi?

I en aktuell studie i USA ställdes bland annat frågor om varför man söker psykoterapi till 1 570 personer mellan 18 och 70 år. De tre vanligaste svaren var “Att dela dina tankar och känslor utan att känna dig dömd eller skämmas” (73 %), “Att bättre förstå dig själv och rötterna till dina svårigheter” (67 %) och “Att lära dig färdigheter och strategier för att hantera dina tankar och känslor” (64 %). Flertalet (70 %) höll vidare med om att “Känslomässiga och psykologiska problem tar tid att förstå och lösa”.

Av lite extra intresse för psykodynamisk psykoterapi är att många tycker att det är viktigt att förstå sin historia. 40 % höll med om att “Terapi som undersöker det förgångna är mer effektiv eftersom den går till roten av problemet” medan endast 13 % höll med om att “Terapi som fokuserar på aktuella problem är mer effektiv än den som gräver i det förgångna” och bara 8 % höll med om att “Terapi som fokuserar på barndomen är ett slöseri med tid eftersom det förgångna inte kan ändras”.

Artikeln finns att läsa i fulltext gratis här.

Santiago Delboy, MBA, LCSW and Linda L. Michaels, Psy.D., MBA The Therapy World Has Changed: Where Are We Now? PSYCHOANALYTIC INQUIRY https://doi.org/10.1080/07351690.2024.2423575 

 

Aktuell forskning 2025-03-11

Psykodynamisk terapi (MBT) minskar aggressivitet vid antisocial personlighetsstörning  

I en relativt stor randomiserad studie i Storbritannien jämfördes mentaliseringsbaserad terapi (MBT) med sedvanlig övervakning för män 21 år och äldre med antisocial personlighetsstörning dömda för brott. 156 randomiserades till sedvanlig övervakning och 157 till MBT plus sedvanlig övervakning. MBT bestod av 75 minuter gruppterapi varje vecka och en 50 minuters individuell session varje månad. Det primära utfallsmåttet var aggressivitet som baserat på en validerad skattningsskala var cirka hälften så stor hos gruppen som fått MBT jämfört med de som endast fått övervakning. Effektstorleken var måttlig till stor (0,74).

Fonagy, Peter et al. Mentalisation-based treatment for antisocial personality disorder in males convicted of an offence on community probation in England and Wales (Mentalization for Offending Adult Males, MOAM): a multicentre, assessor-blinded, randomised controlled trial, The Lancet Psychiatry, 2025, Volume 12, Issue 3, 208 - 219

 

Aktuell forskning 2025-03-01

Längre psykoterapi ger mer bestående förändring av personlighetsfunktioner  

I en studie av 1208 psykoterapier undersöktes vad som påverkade i vilken grad de förändringar av personlighetsfunktioner som uppnåtts under terapin består under första året efter avslutad psykoterapi. Ett av resultaten var att längden på psykoterapin spelade en avgörande roll. För psykoterapier kortare än 20 gånger avtar den förbättring som uppnåtts under psykoterapi, för de med 20 till 94 gånger är förändringen stabil och för de med 95 eller fler gånger ökar förändringen året efter avslut.

Dönnhoff, Ivo; Kindermann, David; Stahl-Toyota, Sophia; Nowak, Jonathan; Orth, Maximillian; Friederich, Hans-Christoph; Nikendei, Christoph, 2025, "Changes In Personality Functioning Following The End Of Psychotherapy [data]", https://doi.org/10.11588/DATA/S3GYLM, heiDATA, V2

 

Aktuell forskning 2025-02-18

Antidepressiv medicinering som hinder i psykoterapi och hur terapeuten kan agera  

I artikeln går författaren igenom forskning kring antidepressivas effekter och biverkningar och konstaterar att det ofta kan vara svårt för både patient och terapeut att veta om symtom beror på biverkningar från medicinering eller inte. Risken är att resultat av psykoterapin uteblir. Författaren presenter ett fallexempel av en patient som medicinerat i tio år utan att bli bättre men med många biverkningar. En gradvis utsättning av psykofarmaka i kombination med psykodynamisk psykoterapi ledde till klara förbättringar.

Hela artikeln finns att läsa gratis på länken: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/bjp.12938 

Chiesa, M. (2025), Antidepressant Medication and Psychotherapy: Why It Matters. British Journal of Psychotherapy, 41: 65-87. https://doi.org/10.1111/bjp.12938

 

Aktuell forskning 2025-02-10

Fokus på känslor leder till större förbättring i psykodynamisk psykoterapi

Psykodynamisk psykoterapi (PDT) har generellt ett tydligt fokus på att hjälpa patienter komma i kontakt med och uttrycka sina känslor i terapin. Nu har en metaanalys av 14 studier som granskat sambandet mellan känslofokus och förändring i PDT publicerats. Analysen visar att det finns ett klart samband mellan känslofokus och symtomförbättring i PDT. Sambandet är ungefär lika starkt som sambandet mellan god terapeutisk allians och förbättring.

Diener, M. J., Hilsenroth, M. J., & Giannopoulos, E. (2025). Therapist affect focus and patient outcomes in psychodynamic therapy: An updated systematic review and meta-analysis. Psychotherapy. Advance online publication. https://dx.doi.org/10.1037/pst0000568 

 

 

Aktuell forskning 2025-01-17

Psykoterapi, inklusive psykodynamisk psykoterapi (PDT), förebygger självmord

Vi vet sedan tidigare att flera former av psykoterapi är effektiva för att förebygga självmord men det finns en debatt kring om metoder som uttalat har som syfte att specifikt förebygga självmord är bättre än metoder som mer har som fokus att behandla patientens övergripande problem som depression, ångest eller personlighetssyndrom.

I en ny nätverksmetaanalys försöker man få svar på detta. Forskarna hittade 147 studier där sammantaget 11 001 patienter slumpmässigt fördelats till någon form av psykoterapi eller kontrollgrupp. De vanligaste terapiformerna var KBT (27 %), familjeterapi (10 %), PDT (6 %) och DBT (6 %). Det övergripande fyndet var att psykoterapi minskade antalet självmordsförsök med 30 % månaderna efter behandlingen. Metoder som hade fokus på den underliggande problematiken hade lika stor effekt som metoder direkt inriktade på att förhindra självmord. Alla psykoterapimetoder, t ex KBT och PDT, hade lika stor effekt på självmordsförsök. Författarnas slutsats är att det finns flera olika metoder med kliniskt relevant effekt på självmord och att det utifrån detta kan vara rimligt att försöka matcha rätt metod till rätt patient.

En svaghet med analysen är att den bygger på indirekta jämförelser där det till exempel helt saknas studier som direkt jämför självmordsfokuserade behandlingar med icke självmordsfokuserade. Det går därför inte att i nuläget säga att vi vet att de olika metoderna är lika effektiva. Däremot går det att säga att alla metoder som ingår i analysen är effektiva.

van Ballegooijen W, Rawee J, Palantza C, et al. Suicidal Ideation and Suicide Attempts After Direct or Indirect Psychotherapy: A Systematic Review and Meta-Analysis. JAMA Psychiatry. 2025;82(1):31–37. doi:10.1001/jamapsychiatry.2024.2854 

 

 

Aktuell forskning 2025-01-01

Psykodynamisk psykoterapi visar god effekt vid inflammatoriska tarmsjukdomar

60 tonåringar och unga vuxna med inflammatoriska tarmsjukdomar i remission fördelades till sedvanlig behandling plus psykodynamisk psykoterapi (PDT) i åtta veckor eller till enbart sedvanlig behandling. Andelen patienter som vid uppföljning efter 52 veckor fortsatt var i remission var 93,1 % för de som fått PDT jämfört med 64,3 % för de som endast fått sedvanlig behandling. Skillnaden mellan grupperna var både kliniskt och statistiskt signifikant.

Francesco Milo, Chiara Imondi, Carmen D’Amore, Giulia Angelino, Daniela Knafelz, Fiammetta Bracci, Luigi Dall’Oglio, Paola De Angelis, Paola Tabarini, Short-term Psychodynamic Psychotherapy in Addition to Standard Medical Therapy Increases Clinical Remission in Adolescents and Young Adults with Inflammatory Bowel Disease: a Randomised Controlled Trial, Journal of Crohn's and Colitis, Volume 18, Issue 2, February 2024, Pages 256-263, https://doi.org/10.1093/ecco-jcc/jjad145. 

 

Aktuell forskning 2024-12-17

Rykande färsk sammanställning av samtliga randomiserade kontrollerade studier av psykodynamisk psykoterapi  

Sedan många år har en svensk psykoterapiforskare, Peter Lilliengren, universitetslektor och docent vid Stockholms universitet, återkommande publicerat en översikt av randomiserade kontrollerade studier av psykodynamisk psykoterapi. Den senaste uppdaterade, kompletterade publicerades i december 2024 och innehåller referenser till 350 RCT av psykodynamisk psykoterapi. Den finns att läsa i fulltext på:

https://www.researchgate.net/publication/317335876_Comprehensive_compilation_of_randomized_controlled_trials_RCTs_involving_psychodynamic_treatments_and_interventions

Lilliengren, Peter. (2017). Comprehensive compilation of randomized controlled trials (RCTs) involving psychodynamic treatments and interventions. Uppdaterad 2024-12-15.

 

Aktuell forskning 2024-11-17

Kvalitativ studie av en framgångsrik psykodynamisk terapi  

En läsvärd kvalitativ studie av en 42 gångers psykodynamisk terapi som har mycket intressant både för den som undrar hur en psykodynamisk terapi kan gå till och för psykoterapeuter som vill förstå mer av vad som bygger en framgångsrik psykoterapi. I studien analyseras en psykodynamisk psykoterapi som pågår i 42 samtal. Analysen visar att det som leder till framgång är hur terapeuten på olika sätt kan hantera patientens ifrågasättande av henne utan att gå i försvar och hur hon hjälper patienten att utforska sin självdestruktivitet genom att inte vara dömande.

Artikeln finns tillgänglig gratis i fulltext på länken nedan.

Stormoen, H. R., Nissen-Lie, H. A., Hillestad Hoff, C., & Strømme, H. (2023). “Detoxification” of destructive clinical material in psychodynamic psychotherapy: A case study of how the therapists’ interpersonal skills are used in a challenging treatment case with a successful outcome. Counselling Psychology Quarterly, 1–22. https://doi.org/10.1080/09515070.2023.2291199.

 

Aktuell forskning 2024-11-09

Ny stor studie där psykodynamisk psykoterapi ger något bättre resultat än KBT vid depression

I studien fördelades 290 deprimerade patienter till 16 gångers terapi som var antingen psykodynamisk (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Avseende depressiva symtom hade PDT något

bättre effekt än KBT men denna var inte signifikant. Signifikant fler av de som fått PDT uppnådde remission jämfört med KBT (20,5 % vs. 9 %) och PDT-patienterna förbättrades signifikant mer avseende välmående även om denna skillnad var relativt liten.

M. Miggiels, P. ten Klooster, A. Beekman, et al., The D*Phase study: Comparing short-term psychodynamic psychotherapy and cognitive behavioural therapy for major depressive disorder in a randomised controlled non-inferiority trial, (2024), Journal of Affective Disorders, https://doi.org/10.1016/j.jad.2024.10.122.  

 

Aktuell forskning 2024-10-02
Internetbaserad psykodynamisk terapi visar god effekt vid social fobi

Vi har en produktiv forskargrupp på Stockholms universitet som forskar kring internetbaserad psykodynamisk psykoterapi. I maj 2024 publicerade vi resultatet från en studie där vuxna patienter med social ångest/social fobi slumpvis fördelades till IPDT med behandlarstöd, IPDT utan behandlarstöd eller väntelista. IPDT var klart bättre än väntelista och IPDT med behandlarstöd bättre än IPDT utan behandlarstöd. Studien finns att läsa i fulltext gratis på länken nedan.

Mechler, J., Lindqvist, K., Magnusson, K. et al. Guided and unguided internet-delivered psychodynamic therapy for social anxiety disorder: A randomized controlled trial. npj Mental Health Res 3, 21 (2024). https://doi.org/10.1038/s44184-024-00063-0.

Aktuell forskning 2024-09-25
Ny studie visar att längre psykoterapi är bättre än kortare för patienter med personlighetssyndrom

En holländsk forskargrupp har publicerat resultaten från en studie där kortare och längre psykodynamisk terapi (PDT) jämförs med kortare och längre schemafokuserad terapi (SFT) vid depression med samtidigt personlighetsstörning. 246 patienter fördelades slumpmässigt till 25 gånger PDT, 50 gånger PDT, 25 gånger SFT eller 50 gånger SFT. PDT och SFT var lika bra men den längre versionen av båda behandlingsformerna var påtagligt bättre än den kortare. Antalet som tillfrisknade från depression r var 74 % för 50 gånger mot 58 % för 25 gånger och från personlighetsstörning 74 % respektive 56 %. Studien ger ytterligare belägg för att patienter med en mer komplex problematik förbättras mer med längre behandlingstider.

Hela studien kan läsas som open access på länken:

Kool M et al, Dosage effects of psychodynamic and schema therapy in people with comorbid depression and personality disorder: four-arm pragmatic randomised controlled trial, The British Journal of Psychiatry , Volume 225, Issue 1 , July 2024, pp. 274–281, DOI: https://doi.org/10.1192/bjp.2024.56. 

Aktuell forskning 2023-08-23
Vetenskapligt stöd för psykodynamisk psykoterapi (PDT)

Kvalitativa och naturalistiska studier (effectiveness studies) har sedan länge visat goda resultat för psykodynamisk psykoterapi (PDT) och numera finns det även många randomiserade kontrollerade studier – den typ av forskning som krävs för utvärdering av medicinsk behandling – som visar att PDT ger varaktig effekt vid olika psykiatriska diagnoser. Vissa studier tyder även på att lång tids PDT (minst 50 timmar) är den behandlingsform som ger bäst resultat vid särskilt djupgående och komplex problematik.

Skillnaderna i behandlingseffekt mellan olika etablerade psykoterapiformer såsom PDT, KBT och IPT har i översiktsstudier visat sig vara obefintliga eller ytterst små. Alla psykoterapimetoder som baserar sig på en genomtänkt och praktikbaserad teori och som utförs av utbildade psykoterapeuter har visat sig ge god behandlingseffekt vid psykiska problem inom samtliga större diagnoskategorier. I olika studier har man kommit fram till att genomsnitt mår 60–80 % av de personer som gått i psykoterapi bättre än personer med motsvarande symtom eller diagnoser som inte har gjort det. Andra faktorer – såsom patientens personlighet och livssituation, den terapeutiska samarbetsalliansen samt terapeutens skicklighet – har mycket större betydelse för skillnader i utfall mellan olika behandlingar än just själva terapimetoden.

Ändå kan givetvis behandlingsmetoden i det enskilda fallet vara av avgörande betydelse. Vissa metoder passar bättre för vissa personer eller i vissa livssituationer. Om detta finns det tyvärr än så länge inte mycket forskningsbaserad kunskap, men tillsammans med den hjälpsökande patienten kan en erfaren psykoterapeut oftast komma fram till en bedömning av vilken metodik som skulle passa denna patient bäst. Om man sedan inleder en behandling måste terapeuten också kunna avpassa tillämpningen av den valda psykoterapeutiska metodiken till den unika patienten och den aktuella situationen. Detta innebär att terapeuten under arbetet aktivt låter sig vägledas av en kombination av klinisk erfarenhet och kompetens och vetenskaplig kunskap – vilket överensstämmer med det synsätt som gäller inom den evidensbaserade medicinen.

 

Forskningsöversikter och artiklar

Metaanalyser och forskningsöversikter från 2020 och framåt uppdelade i diagnosområden

 

 

 

Aktuellt om psykoterapiforskning

Forskningsöversikter och artiklar
En sammanställning av aktuella forskningsresultat

Gerber et al
RCT-studier Psykodynamisk psykoterapi

Jonathan Shedler - The efficacy...